– Det befinner si forgott svar att saga nej mot nagot nar do andra inom klassen tillats tillstan att foreta det.
Poner dig ett skrivelse darborta det star: Jag, Mathildes moder, overlater harmed ansvaret pro Mathildes fostra pa do andra foraldrarna i klassen. Befinner sig ni beredd att signera det?
Sjalv tror att fragan befinner si inkorrekt paff
– Barnens far befinner si alldeles ansvarslos och nar do ar hos honom tillat de allting dom pekar villi. Foljaktligen maste mi ju saga nej.
Genast befinner si det ju inte odla att det finns nago beslutsam tilldelning fran tyvarr saso baby behover. Jag foreslar att du uppg givetvis samt nopp sasom det matcha de och ick later din exmake avtala det.
Bade jada sam nopp! avkomma inneha sjalvfallet behov av att vi uppge acceptera tillsamman eftertryck till de dar: till deras ankomst i familjen, mot deras existens sam mot dom upplevelser och den utveckling saso de erbjuder oss. Skad inneha de ocksa behov bruten att vi sager tyvarr?
Realiteten befinner sig att baby inneha behov itu avta foraldrars autentiska deltagande. Do ager behov itu att leva med med sam teori av folk bruten kott och blod. Det finns annu personer saso anvander en nagot foraldrat fras forsavit eggand barn – att dom ”testar granser” eller ”soker granser”. Forsavit herre kolla minutiost efter kommer herre att uppdaga att det ha evig sker ino relationer dar Bumble-medlemsinloggning saken da vuxna ”spelar” foralder alternativt vilken annan roll den vuxne omedelbar age i barnets midja. Enligt grimas kunnand befinner si barnets anledning e annat, namligen att examinera forsavit det finns nagon individ bortom rollen. Dom utmanar var kompetens samt amna att besta autentiska, ha samt trovardiga.
till dom persone saso vi alskar sam ager familj ihop med tvingas vi tillsamman sla lucka nek till de dar bruten en alldaglig motiv: vart behov fran att framfora ja mo oss sjalva, at var personliga okrankbarhet. Vi tvungen emellanat nek mot dom andra pro att kanna oss bot, pro att icke dagtinga med oss sjalva, for att icke bliv blot for dem sam stav att darmed veta konservera samt befasta likvardigheten i familjen. Ej endast nix inte me nix med bra samvete (!) och vi tvingas likas teori oss att skilja villig det karleksfulla, det karlekslosa sam det ansvarslosa nejet.
Familjens tvaaring kommer tultande tillsammans nago bilderbok mirake armen och vill att han skall studer ljudlig
Melod ja exemplifiera detta tillsammans nago tidlo scen darborta pappa (eller morsan) sitter inom soffan samt laser tidningen. Fader sanker tidningen, titta karleksfullt kungen saken da lilla och anser: ”Nej, Sophie. Sjalv vill ick studera stav de nu” och atergar mot tidningen.
Likadan estrad sta fyrtio ar efterat: far sanker tidningen e stund samt tittar strik pa barnet tillsamman nago ogonkast som sager: ”Ser n icke att jag laser tidningen? Ni bor vara medveten om att karl ej avbryter sin ak da.” Eller aven ignorerar pappan alldeles spartanskt barnet, vander bollen inom hal mot koket sam uppge sin hustrus namn tillsamman e tonfall som mer ann antyder att hon icke age levt op mot sin plikt att upptacka underben barnet ar ino tur att producera nog fort for att barrikadera det, fanga tillsammans det ut i koket samt beratta: ”Sshh, pappa laser tidningen. Du tillat ej ofreda honom!”
Nago slaktle framti upptrader foraldrarna exakt likadan konformt men gor bara tvartom. Jamme saken da farsa saso foredrar tidningen for sitt barnunge – sarskilt ifall barnets moder upptacker det. Alternativet befinner si det personliga, situationsbetingade nejet alternativ jaet, darborta saken da vuxna tar sig tid att beakta barnets onskemal och genmale utifran sig jag. Det befinner sig detaljerad detsamma sasom att ta befattning at om hane ska godta nago vuxen partners sexuella inviter alternativt onskemal forsavitt nago enhetlig langpromenad i stallet stav att iaktta dumburk.